Jag har egentligen massor att skriva, så mycket att ventilera… Men det fastnar i flaskhalsen och i ”ickerummet” där saker som man inte vet hur de utvecklas sig finns…
Jag kan konstatera att barnen är hos mig 🙂 Mamman skulle på 30-års fest och förmodligen på krogen efter det.. eller i samband med. Det är ”egentligen” inte min helg.. Men eftersom det inte är KLART att vi ska skifta helg OCH att jag vill verkligen visa att jag vill lösa våra problem så ställde jag ju såklart upp. nåja.. det var ju inget att ”ställa upp” på.. för jag vill ju ha barnen här.. 🙂
Jag hoppas vi snart kan spika det nya schemat. Jag byter helger med barnens mamma (ett erbjudande jag gav för att kanske komma framåt, vilket hon såklart ville göra) Nu är vi faktiskt på rätt väg och det känns oerhört skönt! Tack.. jag uppskattar det enormt ska du veta L!
Imorron ska vi iväg på orienteringstävling, jag har kollat och dubbelkollat med barnen att det är ok och dom har godkänt saken. Jag skulle egentligen varit iväg idag också (hämtade barnen i em, delvis därför) men av någon märklig anledning så skulle jag jobba idag… Fick veta det igår, så det var bara att planera om… Undrbart att få ge sig ut i skogen och motionera hjärnan igen.
Men ja… jag blir inte klok på vad som händer.. Bra eller dåligt, ja eller nej, framåt eller inte… vill eller vill inte, vi eller hon och jag..
Det finns två människor jag har känt DET för.. Något utöver det vanliga.. JO, jag har varit kär, förälskad och trott att jag funnit den rätta tidigare. Jag har ju faktiskt varit gift också (Once in a lifetime, trodde jag…..) Men TVÅ personer har fått mig att omvärdera saker i mitt liv… att gå över gränsen, att tillåta nån att gå över gränsen.. Lite komiskt i det hela är att BÅDA dessa människor heter Ulrika… Idag så undrar jag vad som hände/händer.. Jag, en person som vill ha kontroll över mina känslor, över hur mycket jag släpper till… Hur nära någon får komma… JAG släpper dessa två personer innanför min mur… Vad händer, varför?
Jag har inga som helst problem med att visa, känna, dela med mig av mina känslor.. Men det har alltid funnit en gräns för HUR och när jag velat släppa någon in på livet… Men med dessa två.. hur gick det till? Den senaste Ulrika (sista?) har kommit snäppet längre in… och det gör ont att veta att jag är så sårbar… Den förras svek(fan också! Jag kan inte hitta orden jag menar.. ta inte det så hårt Ulrika.. men jag tror du vet vad jag menar ändå) gjorde oerhört ont.. men, det var första gången… En gång är ingen gång. Men nu? Hur blir det denna gång? OM det blir så? Var tar jag vägen, vem tar smällen?
Vi pratar och pratar.. jag tror och hoppas…
Senast ikväll.. HON 🙂 och barnen var här och åt middag.. vi hann och prata en del och det kändes bara.. BRA! 🙂 Fan så knepigt livet är…
Sex? Ja, ja och ja… 😀 Skum tanke att få just nu… Men vi har det kanon i sexlivet, kan inte bli mycket bättre… Länge sen.. men jag har upplevt samma sak tidigare.. 🙂 Nog om det…
Var ska livet ta vägen….. Jag har plan A och plan B.. vette fan om jag inte har plan C ocks för att kunna gå vidare i livet oavsett vad som händer… 🙂
U och U, ni har gett mig så mycket.. Tack för allt oavsett vad som hänt och händer…
Koksalt was here... 