Status Qou

iaf så känns det så….

Skitdag och skitkväll… Har ingen lust att sitta här ensam och fatta nada av livet… Bättre att sitta här ensam och se framtiden an…

Vad göra?

Read Full Post »

Så mycket att skriva om..

Jag har egentligen massor att skriva, så mycket att ventilera… Men det fastnar i flaskhalsen och i ”ickerummet” där saker som man inte vet hur de utvecklas sig finns…

Jag kan konstatera att barnen är hos mig 🙂 Mamman skulle på 30-års fest och förmodligen på krogen efter det.. eller i samband med. Det är ”egentligen” inte min helg.. Men eftersom det inte är KLART att vi ska skifta helg OCH att jag vill verkligen visa att jag vill lösa våra problem så ställde jag ju såklart upp. nåja.. det var ju inget att ”ställa upp” på.. för jag vill ju ha barnen här.. 🙂
Jag hoppas vi snart kan spika det nya schemat. Jag byter helger med barnens mamma (ett erbjudande jag gav för att kanske komma framåt, vilket hon såklart ville göra) Nu är vi faktiskt på rätt väg och det känns oerhört skönt! Tack.. jag uppskattar det enormt ska du veta L!

Imorron ska vi iväg på orienteringstävling, jag har kollat och dubbelkollat med barnen att det är ok och dom har godkänt saken. Jag skulle egentligen varit iväg idag också (hämtade barnen i em, delvis därför) men av någon märklig anledning så skulle jag jobba idag… Fick veta det igår, så det var bara att planera om… Undrbart att få ge sig ut i skogen och motionera hjärnan igen.

Men ja… jag blir inte klok på vad som händer.. Bra eller dåligt, ja eller nej, framåt eller inte… vill eller vill inte, vi eller hon och jag..

Det finns två människor jag har känt DET för.. Något utöver det vanliga.. JO, jag har varit kär, förälskad och trott att jag funnit den rätta tidigare. Jag har ju faktiskt varit gift också (Once in a lifetime, trodde jag…..) Men TVÅ personer har fått mig att omvärdera saker i mitt liv… att gå över gränsen, att tillåta nån att gå över gränsen.. Lite komiskt i det hela är att BÅDA dessa människor heter Ulrika… Idag så undrar jag vad som hände/händer.. Jag, en person som vill ha kontroll över mina känslor, över hur mycket jag släpper till… Hur nära någon får komma… JAG släpper dessa två personer innanför min mur… Vad händer, varför?
Jag har inga som helst problem med att visa, känna, dela med mig av mina känslor.. Men det har alltid funnit en gräns för HUR och när jag velat släppa någon in på livet… Men med dessa två.. hur gick det till? Den senaste Ulrika (sista?) har kommit snäppet längre in… och det gör ont att veta att jag är så sårbar… Den förras svek(fan också! Jag kan inte hitta orden jag menar.. ta inte det så hårt Ulrika.. men jag tror du vet vad jag menar ändå) gjorde oerhört ont.. men, det var första gången… En gång är ingen gång. Men nu? Hur blir det denna gång? OM det blir så? Var tar jag vägen, vem tar smällen?

Vi pratar och pratar.. jag tror och hoppas…
Senast ikväll.. HON 🙂 och barnen var här och åt middag.. vi hann och prata en del och det kändes bara.. BRA! 🙂 Fan så knepigt livet är…

Sex? Ja, ja och ja… 😀 Skum tanke att få just nu… Men vi har det kanon i sexlivet, kan inte bli mycket bättre… Länge sen.. men jag har upplevt samma sak tidigare.. 🙂 Nog om det…

Var ska livet ta vägen….. Jag har plan A och plan B.. vette fan om jag inte har plan C ocks för att kunna gå vidare i livet oavsett vad som händer… 🙂

U och U, ni har gett mig så mycket.. Tack för allt oavsett vad som hänt och händer…

Read Full Post »

Ont..

Läser och läser… Men blir bara förbannad…

Känner att jag kanske ska bli tydligare med vad jag skriver här.. Att inte tala så mycket i gåtor. Kanske de som läser ändå vet vem jag är och vad jag gör…. Så vad gör det om jag säger ALLT?

Men samtidigt avslöjar det en hel del som JAG vet.. Får funderar på det ett tag till.. Men något som jag definitivt HATAR är lögner om hur jag hanterar relationen med mina barn, lögner om hur dom beter sig när dom inte är med mig… Lögner om vad dom ”påstås” säga och berätta när dom är hos sin mor…

Alltför många gånger har sanningen varit annorlunda mot vad hon säger till andra… Kanske jag ska använda bloggen till att berätta saningen om den saken också.. Jag som bara vill skydda mina barn och därför kniper…

Jag lever med en underbar kvinna som alltid säger: ”tänk inte, GÖR” 🙂 Det börjar bli mitt ordspråk… Men oj vad pinsamt det kan bli ibland.. 😉

Puss och kram min älskade..

Read Full Post »

To be or not to be..

Något kryptiskt, men det är så det känns just för tillfället.

Det är något på gång, men något riktigt beslut vill inte fattas.. Om det beror på mig eller någon annan… Både och tror jag. :-s

Saken är den att beslutet ifråga är ett STORT beslut som kommer att påverka många. En massa tankar rusar genom mitt huvud. Ibland så är det positiva och ibland negativa.. Hur gör man för att hantera en negativ känsla så pass bra att man klarar av att vända den till en positiv känsla?

Jag förbereder mig för det värsta.. Men det är fan inte lätt när det bästa lurar runt hörnet 🙂

Imorron kommer barnen hit.. härligt.. 🙂

Read Full Post »

Någon att prata med..

Ibland önskar jag att jag hade någon att prata med.. Någon som jag kunde berätta allt för, någon som verkligen lyssnade på vad jag säger.. Just nu så hade jag verkligen behövt denna person.. Någon som kunde komma med råd, någon som kunde ta att jag är förbannad, lessen, sårad och frustrerad. Nån som vill hjälpa till, nån som vill lyssna..

En riktig vän…

I större delen av mitt liv så har jag klarat mig själv, jag har varit stark nog att ta motgångar och grymma besvikelser… men nu? Jag har aldrig varit så svag som i detta nu… Dessutom så är jag feg, feg  för att jag inte vågar ta steget och göra det jag borde eller iaf säga det jag känner, göra det jag vill..

Just nu så gråter jag bara… tårarna rinner och jag undrar om jag verkligen klarar av det här.. Vill jag ha det så här… det gör ont, men å andra sidan så känns det helt underbart ibland… Ska jag verkligen ge upp allt jag är för att mitt liv ska vara värt att leva? Är det priset för ett långt och lyckligt liv?

Är det värt det? Ärligt talat så vet jag inte…. men tårarna rinner iaf…. och det gör ont… förbannat ont…

 

Jag sökte någon jag ville leva med, men fann någon jag inte kan leva utan… 🙂

Jag älskar dig Ulrika Jansson

Tur att du finns i mitt liv…

Read Full Post »

Öde blogg..

Av någon anledning så finns det inte riktigt tid och inspiration för att skriva här. Jag har MASSOR att skriva om, men det fastnar i tanken..

Varför det är så har jag ingen aning om.. Jag skulle verkligen behöva få ur mig en hel del av den senaste månadens tankar. Det finns en hel del som är jobbigt i mitt liv, men det finns också många glädjeämnen såklart. Jag deppar inte ihjäl mig iaf, inte ens i dom svåra stunderna. 🙂

En VÄLDIGT positiv sak är iaf att det verkar som jag och barnens mamma har hittat ett läge där vi båda lägger band på oss för att hitta en fungerande kommunikation när det gäller barnen. Vi träffades senast i torsdags förra veckan hos FR för att diskutera hur det funkat/inte funkat under sommaren. Utgången av det mötet var faktiskt positivt. Vi enades om att barnens skulle börja vara mer hos mig. Fre-Ons varannan vecka och en dag/kväll den andra veckan. Vi ska göra ett test och det blir en liten ”inskolning” i början för att barnen ska hinna vänja sig vid att det blir långa dagar på fritids den veckan dom är hos mig..

Men känslan var iaf positiv och vi kunde t.o.m prata sansat och vettigt om yngste sonens förskolestart som hade alla chanser att bli jobbig för honom. Tack för det L säger jag, det kändes skönt. Nu verkar det iaf inte vara några problem med skolstarten, men vi får se hur det blir vidare.

Apropå inget så är U lika underbar som alltid 🙂 Var bara tvungen att säga det. 🙂

Jag har dessutom börjat orientera.. på riktigt alltså. 🙂 Senast i helgen så var jag med två dagar, tävlade först i Öppen 2 (Klassen över nybörjare) sen i Öppen 4! Stort steg och betydligt svårare banor.. Men jag klarade det galant 😀 Blev 12:a av 39 startande. U blev riktigt imponerad av att jag fixade det och så bra som jag gjorde! 🙂

Tack hjärtat för alla MYCKET värdefulla tips jag får och har fått av dig! Du är bäst! 🙂

På lördag så blir det premiär i sprintorientering och på söndag blir det långdistans DM i Rättvik! Ujuj, vad kul det ska bli! Jag har barnen i helgen så dom får såklart följa med och gå/springa ”miniknat”

Nu ska barn i säng så jag avrundar för nu.. Vem vet, kanske det inte går SÅ lång tid till nästa inlägg 😉

Read Full Post »

Tufft

Just nu är det ganska så tufft.. Det som normalt flyter på och bara är härligt är inne i en tuff period.. jag vet ju att det snart vänder igen och att jag har MYCKET att se fram emot.. Men det räcker liksom inte till, utan dom negativa tankarna smyger igenom.. Jag försöker och försöker, suger åt mig allt positivt jag kan hitta..

Dessutom så blir allt bara fel , orden staplar sig på varandra och får inte alls samma betydelse, då ska det försöka förklaras, vilket leder till ännu en förklaring och allt blir pannkaka.. 😦

Det är en tuff väg att vandra och en hård kunskap jag måste lära mig att hantera… Men det SKA gå… SKA..

Read Full Post »

Tankar!

Jag orkar inte längre… Det är så det känns.. Dags att ge upp.. Men hur gör man det?

Jag älskar dig Ulrika!! Du är det som jag alltid sökt.. Vi är SÅ lika.. Du är… min andra hälft!

Mina barn är det jag saknar mest i mitt liv…. Varför ska deras mamma vara som hon är?

Fy fan och Usch…. Orkar inte…

U, T och L ni finns i mina tankar HELA tiden…..

Jag sliter mitt hår, hur ska jag få ordning på detta!

Det är ungefär vad jag funderar på när jag är vaken.. Jag vill att mina barn ska bo hos mig varannan vecka, jag vill att VI ska bo med U och hennes barn. Men VAR?

Till helgen ska vi iväg till Alfta och orientera.. SOM jag längtar tills dess… 🙂

Read Full Post »

Värt att tänka på…

Read Full Post »

Lider med barnen..

Usch.. L mår verkligen inte bra i det som är nu… Han söker och försöker.. Jag försöker men vi connectar inte riktigt. Vi har spröten ute men hittar inte riktigt en gemensam nivå att ta det här på. Jag lider och han lider.. Fy fan!!! Önskar han kunde prata med mig, att han kunde tala om vad som är fel.. Så vi iaf kunde försöka komma någonstans. Men jag möter frustration och ”arghet”.. Jag känner frustration och blir irriterad över hans beteende..

Men jag har kontakta en barnpsykolog som ska hjälpa oss.. I första hand mig med en träff på torsdag, sen kanske både mig och L ifall hans mamma godkänner det…

När det gäller T så är det lite lättare, han kan prata för sig.. Pratade lite med han ikväll och det är ju det klassiska.. Han vill att hans mamma och jag ska bo ihop igen.. Men det kommer adrig att bli så och jag försökte förklara varför.. Hans mamma har sagt att det aldrig kommer hända, så på den punkten talar vi samma språk till barnen.. Han ville sitta med mig en stund ikväll.. Trots att det var sent.. Klart han fick det. det var då det kröp fram att han ville att vi skulle bo ihop igen.. Det svider i hjärtat att höra ens älskade son säga så..

Som sagt.. det lär ALDRIG hända.. Men jag älskar mina barn….

Det härliga är att BÅDA ”avgudar” U och frågar ständigt efter henne. 😀

Read Full Post »